Trolös kontra trofast
”Allt detta fick även Johannes höra genom sina lärjungar. Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar 19 och sände dem till Herren för att fråga: ”Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?” (Lukas 7:18-19 SFB15).
En del tror att en sann kristen inte kan sluta tro. Att bli frälst kräver bara ett litet mått av tro, ja, stort som ett senapskorn, när man hör evangelium (Matt 17:20; Joh 6:47). Den som har blivit frälst har nu förts från mörkrets rike till Guds älskade sons rike (Kol 1:13). Hädanefter är han eller hon given en skuldfri och säker ställning i Kristus (1 Kor 12:13). Det finns dock ingen garanti att personens tro kommer att ”kultiveras” och därmed växa.
Johannes Döparen fick Treenigheten uppenbarad för sig när han döpte Jesus, hörde Faderns röst och såg den Helige Ande, som en duva, sänka sig ner över Herren (Markus 1:9–11). Trots det, när han senare blev fängslad, tvivlade han på att Jesus var den utlovade Messias. Jesus sände dock uppmuntrande ord till Johannes för att inspirera honom (Lukas 7:22). Tvivel är en verklighet, men vi behöver dessbättre inte förbli tvivlande (Markus 9:24; Joh 20:24-29).
En person utan initial tro kan inte bli frälst, men en frälst människa kan sakna tro för att växa, tillfälligt eller mera permanent (Markus 9:19; Ef 2:8–9). Vår frälsning beror lyckligtvis inte på oss utan på honom. Vi må vara trolösa, men han förblir trofast, eftersom han inte kan förneka sig själv (2 Tim 2:13)