Nåden avslöjar och döljer
”Lärjungarna kom fram och frågade Jesus: ”Varför talar du till dem i liknelser?” 11 Han svarade dem: ”Ni har fått lära känna himmelrikets hemligheter, men de har inte fått det” (Matt 13:10-11 SFB15).
En efter en uppfyllde Jesus de messianska profetiorna inför fariséerna (jmf. Matt 11:2–6). Ändå förkastade de honom (Joh 1:11; 10:36-38). Matteus skriver att de hädade den Helige Ande genom att tillskriva djävulen Guds mirakler (Matt 12:22-24). En tydlig brytpunkt i Jesu tjänst kan urskiljas direkt efter denna unika händelse. Betoningen ligger inte längre på nationen Israel och det kommande riket utan på hela världen och det nya som Gud nu ska uppenbara – kyrkan (Matt 16:18; Ef 3:1–21).
Hädanefter kommunicerar Jesus bara genom liknelser. Han gör klart att dessa liknelser har ett tvåfaldigt syfte. De ska avslöja sanningen för dem som tror (lärjungarna) och dölja den för dem som inte tror (fariséerna). Gud vet allt, både verkligt och potentiellt. Detta inkluderar naturligtvis också att nationen Israel skulle förkasta sin Messias (Jes 46:19; Matt 23:37-39; Heb 4:13). Jesus säger att den generation som bevittnade hans messianska under är mer ansvarig än alla tidigare generationer (Matt 11:20-24).
Med detta sagt så var det Guds nåd att dölja sanningen genom liknelser för de religiösa ledarna och nationen Israel. De var bortom omvändelse. En större kunskap skulle ha lett till en hårdare dom (Lukas 12:48). På samma sätt så var det Guds nåd att Jesus uppenbarade mera sanning genom liknelser till dem som redan accepterat honom (Matt 25:29).